Sensommarvandring vid Vättersvallen 21 aug 2022

Vi var en tapper liten skara på endast sju personer som innan vi började vår vandring gick till Breviks kyrkogård där Urban visade oss gråtstenen. Vid denna sten kunde fiskaränkorna gråta ut.

Därefter vandrade vi ner genom mognande havrefält mot Vättern. Perfekt väder med lätt vind och få moln. Den gräsiga vägen kantades bl.a. av vissna åkertistlar och vänderot. Marita hittade en ovanlig växt som kanske var en åkerrödtoppa som växer på åkrar och är nära hotad enligt Artdatabanken. Hela tiden som man går på den här lilla vägen har man Vättern i blickfånget och när man når ner dit ser man gamla ekar på vänster sida och bortom dem en liten sommarstuga.

På höger sida breder en fin sandstrand ut sig som fortsätter en bra bit ända till Breviks Camping och vidare. Inga badgäster alls förrän man kommer fram till campingen där några få tog sig ut i Vätterns böljor. Vi fick en härlig promenad längs med vattnet. Leif hittade skavfräken som innehåller hög halt av kisel. Den användes i äldre tider till bl.a. skurning av kokkärl och slipning av trä. En annan rolig växt är springkorn och om man håller handen runt de mogna frökapslarna så känner man som en kittling hur fröna slungas ut. På engelska heter den touch-me-not. Den är släkt med jättebalsaminen och är så vanlig att man knappast lägger märke till den.

Fikat smakade gott förstås som alltid speciellt med Vättern framför oss. Molnen och vinden ökade lite men Marita tog ändå ett modigt dopp. På tillbakavägen gick vi till största delen på den inre lummiga stigen. Det hela tog ca tre timmar. Vi var mycket nöjda.

Text . Ulla Rodén

Bilder – Marita Moosman

Uppdaterat 25 augusti – Gunborg Lundkvist. Rödtoppa har jag noterat på Kråk vid något tillfälle.