Utflykt till Prästaberget 14 april 2019

I slutet av en ovanligt kall aprilvecka gav vi oss av till Prästaberget nära Ransbergs kyrka. Vi var tretton personer och två hundar som efter samlingen nere vid det gamla Örlenbadet vandrade längs med blommande vårlök ut till den blåsiga Djupaudden där det en gång har legat en sommarstuga. Rester av en flaggstång står fortfarande kvar och marken är täckt av den minimala nagelörten som också kallas för rågblomma för att den genom sin blomning visade att det var dags att så råg. Ute i Örlen liggen den lilla lilla ön som heter Fläskön, varför vet vi inte, med en röd sommarstuga som nästan täcker hela ön.

Prästaberget är inte ett naturreservat men en skylt berättar att markägaren mot en viss ersättning skyddar området.

Vi vandrade vidare genom en skog av körsbärsträd, hassel, lönn och unga askar som ännu ej har slagit ut men med blåsippor och vitsippor på marken. På vänster sida ligger campingen där redan flera husbilar hade anlänt. När man kommer fram mot kyrkan där det växer mycket vintergröna, kan man välja på två olika stigar för att gå tillbaka. Den ena är ganska kuperad medan den andra stigen är mer lättgången. Framför kyrkan tvärs över vägen ligger Ranekulle. Den är ganska brant men där växer också blåsippor. Vi valde bort den kullen den här gången. Men vi som tog den backiga stigen tillbaka kom upp på det som väl är själva Prästaberget. Där kan man titta ner på ett gruvschakt där det bröts järnmalm i början av 1700-talet. Malmen gick bl.a. till masugnen i Mölltorp där det blev tackjärn som sedan förädlades till stångjärn i Forsviks bruk.

Genom delvis blockerad stig av nerfallna träd, fortsatte vi till en svacka i terrängen som täcktes av ett underbart blått hav av scillor. Där hittade vi lä och njöt av vår fika.

Längs med den nedre stigen finns det ett fikabord med bänkar där man så lägligt kan slå sig ner.

På tillbakavägen kom vi förbi en stor myrstack. Vi fick lukta på arga myror i Leifs hand som utsöndrar en stark vinägerliknande doft. Han visade också att det går bra att äta upp dem men det får gå snabbt så att de inte fastnar i gommen. Ett annat överlevnadstips är att om man är vilse i skogen i kallt väder kan man gräva ner sig i en myrstack för där är det varmt. Mysigt!

Denna vandring är ca 2 km lång och är säkert också härlig att göra om en solig dag när träden har slagit ut och gullvivor och liljekonvalje blommar.

 

Ulla Rodén skrev.

Tretton personer och två hundar.

Djupaudden med den lilla lilla ön, Fläskön med en stuga på.

Lite otillgängligt

men det finns stigar att gå på

Campingen där flera bilar anlänt

blåsippor

och scilla

Äta myror sa Mowgli.

Ulla med brorsdottern Issa. Ullas amerikanska släkt.

Vi tackar Ulla och Marita som ordnat denna utflykt, som lockar till återbesök.

Marita och Kristina har medverkat med bilderna.

——————————————————————————————

Detta hör inte riktigt hit, men jag vill ändå lägga in en bild från Inge där han visar hur saven på en björk på Vanäs udde frusit till is. Det har varit några riktigt kalla aprilnätter.

Foto – Inge Johansson Vanäs udde 12 april 2019.

2019-04-16

Gunborg Lundkvist

Ansvarig för hemsidan.

(klicka för större bilder)