Lite nostalgi först – för mig som skriver dessa rader är ett eller ett par besök vid Trandansen (jag var där förra helgen också) varje år ett måste. Jag har mina rötter i denna bygd, min mor föddes i Hånger, min morfar arbetade på St Bjurum där det fanns ett bränneri. Potatisodlingarna vid St Bjurum var den första anledningen till att tranorna rastade där, de åt spillpotatisen. Numera lägger man ut korn.När vi tog med mor ut för att titta på tranorna, så hade hon lite svårt att förstå det märkvärdiga med dessa fåglar. Hon hade ju växt upp med dem, så för henne var det inte så uppseendeväckande.

Jag minns inte riktigt när man började organisera transkådandet för en större allmänhet, men jag minns att man ett år fick köra över Broddetorp-Axvall-Skara för att komma till tranorna. Vägen var enkelriktad. Väl framme fick man köra bilen en sväng in i tranmarkerna vid Vadboden och inte stiga ur bilen. Det var nog på 1950-talet.

Så flyttade jag från hembygden, men som sagt det årliga tranbesöket har inte uteblivit.

Till dagens utflykt – Vi var nio personer, vädret kanske avskräckte en del. Det blev inte det väder vi önskade oss, det var heller inte så mycket tranor kvar. Det är svårt att pricka in rätt tidpunkt för en tranutflykt redan i januari.

De ansvariga för Tranans dag som var förra helgen hade mera tur.

Men tranor fick vi se och däribland en del andra fåglar, sångsvan, bläsand, grågås och glada.

Denna helg var det matmarknad vid Trandansen, mycket gott att smaka och köpa med hem, närodlat.

När vi parkerade vid Trandansen ångrade vi att inte långkalsongerna var på, en kraftig isande vind tog tag i oss, men när vi kommit ner för slänten lugnade det sig.

Vid vårt besök intervjuades vi av Turistrådet och jag hoppas att det framgick att vi kommer för fåglarnas skull i första hand. Kringarrangemangen får inte ta över allt för mycket.

Vad jag har uppskattat genom åren har varit de föreläsningar, musikprogram och gudstjänster man haft i Bjurums kyrka i trantid.

Efter en god stunds fågelskådande och fika förflyttade vi oss till andra sidan sjön. Det var lika blåsigt där, men vi kunde hitta en plats i lä för en andra fikastund.

Transtatistik – 8 mars 98 tranor, 3 april 23000 och vid vårt besök 3900.

Urban Spaak, som har ett stort intresse för lämningar efter istiden visade oss Getaryggens naturreservat. Det ligger mitt i bostadsbebyggelsen i Hentorp i Skövde och är en rullstensås och den var väl först på plats.

Där blommade vårlök,vitsippor, lungört och skogsbingeln hade stora knoppar. De späda nässlorna såg lockande ut.

Delar Du Urbans intresse så kom med till Sveafallen i Degerfors, dit åker vi den 4 maj. Mer om detta senare.

Gunborg Lundkvist

skrev och fotade lungörten, övriga bilder Inge Johansson. Klicka på bilden så blir den lite större.

Fågeln är en grågås.