Åskvarningarna försvann, solen sken och söndagsutflykten till Hyttehamn blev otroligt fin. Vi var åtta personer som trotsade det hotande åskvädret och gav oss i väg.

Målet var hyttruinen i första hand. Det är lite knöligt att ta sig dit och när man kommer fram syns inte mycket. Urban Spaak som ledde vandringen berättade om hyttruinen som grävts fram. Han fick hjälp av Lennart Kindbom som på ett mycket intressant sätt berättade för oss om masugnen som  troligen varit i bruk på 1200-talet. Hur man då med den tidens kunskaper hanterade järnet och smidde till enklare jordbruksredskap.

Provgrävningen var 2004 och rapporten är skriven och publicerad 12/5 2006. Utgrävningarna pågick 2004-2006.

I strålande solsken intog vi matsäcken från en klippa med utsikt över Vätterns blågröna vatten.

I sakta mak gick vi så tillbaka till bilarna. I ängsvädden utefter vägen fladdrade mycket citronfjärilar och påfågelöga, en och annan silverstreckad pärlemorfjäril. Jag som fått ”fjärilar på hjärnan” sedan något år tillbaka, var angelägen om att lära ut de nyvunna kunskaperna om fjärilsarterna.

Halva sällskapet nöjde sig med denna tur, men vi övriga tog en sväng till Bölet också.

Vi satt där några timmar och fick en fin upplevelse av att det ännu finns mycket att se och att sommaren absolut inte är slut ännu.

Trumgräshoppan hördes och flög iväg också så att vi kunde se de roströda vingarna.

Vi tittade närmare på det som vi trodde var kålfjäril (de får inte se ut hur som helst), vitfjärilarna är inte så lätta som man tror. En liten blåvinge fick vi till ljungblåvinge. Sorgmantlar, påfågelöga är ju lätta att känna igen. Citronfjärilarna var många här också. Nässelfjärilar. Slutligen håvade vi in en vinbärsfuks.

Det blir en stund att minnas när oktoberstormar kommer och Bölets ängar ligger i vintervila.

Vi tackar Lennart och Urban för deras medverkan till att vandringen gav oss inblickar i denna historiska mark.

Text Gunborg Lundkvist.

Bilder – Kristina Flemsjö och Gunborg Lundkvist.